jannaha

En lätt kyss i nacken, en diskret hand på ryggslutet eller en blick som säger att du betyder mer än luft. Det är de små sakerna som gör det, verkligen. Jag har aldrig varit mycket för presenter, smicker eller det klassiskt romantiska. Ändå log jag sådär fånigt som de gör på film när jag i morse tog emot en bukett med blommor.

 

 

Morgonen efterföljdes sedan av sönderrostade mackor med ost och hallonsylt. Jag gillar när de nästan smakar bränt. Dessa avnjöts till det senaste avsnittet av "The Big Bang Theory" och "Arrow. Två serier i helt skilda genrer, men jag kan rekommendera båda två om tristessen någon gång skulle göra besök.

 

Kvällen kommer bestå av arbete på Trappan, fastän jag helst skulle vilja sitta i soffan och lyssna på det lugnande ljudet av ett stadigt hjärta och känna tyngden av ett par armar runt midjan. Jag känner mig trött, slutkörd och frusen för tillfället. Jag vet inte riktigt vad det beror på men den hittills hektiskt hösten börjar göra sig påmind och jag längtar lite extra till jullovet.

 

Genom hörlurarna och den lugna svenska musiken hör jag dova ljud av skott och knapprande tangenter. I ögonvrån ser jag en datorskärm flimra med sitt blåa ljus och hans sammanbitna ansikte. Vi sitter i samma rum, men befinner oss ändå i två olika världar. Han är rätt söt, den skjutgladna pojken.